Rikta blicken mot chassibalken och genast dyker två markeringar upp i synfältet – däremellan ska dragbalken monteras. Sedan börjar några virtuella flänsskruvar att sväva framför hålen där de hör hemma. Gör man fel så blinkar det rött i glasögonen och en ljudsignal hörs. Volvo har testat hur glasögon för så kallad augmented reality, förstärkt verklighet, kan användas i produktionen av lastbilar.

– I dag har operatörerna pappersinstruktioner som visar hur monteringen ska göras. Med de här glasögonen har man händerna fria och får en varning direkt om man gör ett misstag, säger Christer Lundevall, specialist på simulering av människa-maskingränssnitt på Volvokoncernen i Göteborg.

Han har utvecklat programvaran till testet som utfördes i företagets lastbilsfabrik i Tuve. Två typer av smarta glasögon användes:

• Epson BT 200 där linserna ersatts med två skärmar som visar verkligheten plus en överlagrad animering. Det ser ut ungefär som om en genomskinlig 40 tums skärm svävar två meter framför ansiktet.

• Vuzix M100 påminner om de omtalade glasögonen Google Glass. Linserna är genomskinliga men bredvid det ena ögat sitter en liten skärm där den förstärkta verkligheten visas. Användaren får låta blicken hoppa mellan miniskärmen och lins­glaset.

För att skapa den förstärkta verkligheten har Christer Lundevall utgått från cad-ritningar av chassit och dagens skrivna monteringsinstruktioner. De animerade scenerna byggdes med ett program som vanligtvis används för att utveckla spel. För att systemet ska förstå vad man tittar på så har chassit påklistrade markörer på strategiska ställen. Dessa identifieras av en programvara för bildigenkänning, ungefär som när man riktar mobilen mot en qr-kod.

Testets projektledare Guillaume Favreau, affärsinnovationsledare på Volvokoncernen, berättar att testanvändarna överlag var positiva till tekniken. De kläckte även flera andra idéer på hur glasögonen kan göra nytta. Ett förslag är att ta på sig glasögonen för att göra kvalitetskontroller.

– Där ser jag en potentiell affärsnytta med tekniken. Ju tidigare ett fel upptäcks, desto mindre kostar det ju att åtgärda, säger Guillaume Favreau.

En testperson, som var relativt nyanställd, såg tekniken som ett bra hjälpmedel innan man hunnit bli varm i kläderna. Den skulle även kunna användas vid utbildning.

Samtidigt visar försöket att glasögonen behöver förbättras innan de är mogna att användas i produktionen. Batterierna ska helst räcka ett helt skift, men tog slut efter någon halvtimme i testet.

Bilden i Epson-brillorna var grynig, eftersom kameran var för dålig. De var dessutom rätt otympliga och skymde sikten på sidorna – en nackdel i fabriksmiljö där man vill ha koll på traverser och annat som kan komma farande. Vuzix var bekvämare och hade bättre sidosikt. Å andra sidan var det lite störande att hela tiden behöva hoppa med blicken mellan verklighet och mini­skärm.

Att klistra fast markörer på vartenda ställe som glas­ögonen ska känna igen är inte heller gångbart. Ett bättre alternativ vore att använda programvara som automatiskt känner igen 3d-former.

Pilottestet i Tuvefabriken är avslutat, och resultatet utvärderas nu. Glasögonförsöket är inte Volvo-koncernens första experiment med förstärkt verklighet. För några år sedan gjordes ett test där servicetekniker kunde rikta en läsplatta mot lastbilen och få information om vad som behövde servas. I ett annat försök kunde chaufförer rikta läsplattan mot instrumentbrädan för att få information som de annars måste leta efter i manualen.

När kommer Volvo börja använda förstärkt verklighet i skarp drift?

– Det beror på hur snabb teknikutvecklingen är, exempelvis när det gäller batteriernas livslängd. Vårt uppdrag är att utvärdera teknik i ett tidigt skede, och om koncernen bestämmer sig för att införa den så krävs det mer omfattande tester, säger Christer Lundevall.